Zorngården

Om boendet

Makarna Zorns hem visas som det såg ut vid Emma Zorns bortgång 1942. Det är ett framstående exempel på ett konstnärshem från sekelskiftet 1900. Ett hem skapat av en person med både ekonomiska förutsättningar och idérikedom, grundat på tradition och kunskap om det då moderna byggnadssättet.

Anders Zorn köpte 1886 en tomt bredvid Mora kyrka dit han flyttade en stuga från sin morfars gård. När makarna Zorn beslutade att flytta hem efter flera år utomlands, främst i Frankrike, började de bygga till stugan. Såsom Zorngården i dag står blev den färdig 1910. Särskilt iögonenfallande är den stora timmerkonstruktionen i öster som inrymmer den nio meter höga salen, Stora rummet, som var ett väl fungerande umgängesutrymme.

I bottenvåningen finns köksutrymmen, matsalen som är den gamla stugans rum, och gästrum. I övre våningen finns förutom Stora rummet makarna Zorns privata rum, d.v.s. deras sovrum, Emma Zorns bibliotek och Gröna rummet.

Zorngårdens karaktäristiska utseende, både interiören och exteriören, gör byggnaden till ett av Sveriges mest särpräglade byggnadsverk. Med inspiration från både engelsk och svensk arkitektur är det idag ett lysande exempel på den arkitektoniska frihet som kännetecknar decennierna kring sekelskiftet 1900.

Bland Zorngårdens inventarier märks framför allt möblerna, både de gustavianska och de från Karl Johan-tiden, och de möbler som Zorn själv ritade, inspirerad av de traditionella allmogemöblerna. Här finns även delar av den stora silversamlingen och intressant porslin. Bordet i matsalen dukas om minst fyra gånger om året enligt den zornska bruket.